hittavilse

Jag sitter i himlen och spelar spel. Ja, alltså, det där var inte alls ett försök att vara djup och svår, internatet heter himlen. Mitt internat heter paradiset (mycket vilseledande). I vilket fall, vi sitter där och spelar spel. Till vänster om mig sitter en man med rför mig okänd härkomst, bredvid honom en tjej som också bor här. Utanför sänker sig solen, och vårfåglarna kvittrar sig hesa.

Jag kisar när jag ser mot dem, och jag visste det! Spänner man ögonen hårt nog formas små, små rosa hjärtan runt dem som om det vore en Disney film. Det osar nyförälskelse. Det är olidligt.

Jag gör allt jag kan för att inte bli bitter. Men det är så svårt. Jag känner mig som ensammast i världshistorien och jag vet att jag är en tönt. Men det handlar inte om att jag inte kan klara av livet på egen hand. För det kan jag. Det handlar bara om att jag inte VILL klara av livet på egen hand.