Please, let it not happen!
Skit samma. Det va inte det jag skulle tjabbla om. Det jag tänkte på var att om t ex. Blondinbella skulle börja lyssna på Beirut eller nåt annat band jag gillar väldigt mycket skulle jag bli sur. Allt skulle tappa glimmer. Vad som än händer, låt det INTE hända. Jag vill inte Blondinbella något illa, i alla fall inte lika illa som AFA vill henne, men låt henne för allt i världen I N T E ta Beirut. Tack för mig. Nu ska jag somna.
Känner mig som en stalker när jag kommenterar det tredje inlägget på mindre än 30min. Men jag håller på att läsa ikapp och vissa saker ska bara kommenteras. Min fas varade i 4år MINST. Efter jag hade grubblat klart så tatuerade jag in svaren på mina frågor på armen. I sommras strulade till det för mig när flög och jag var helt säker på att jag skulle dö. Inte så där att jag var orolig eller rädd utan jag VISSTE att jag skulle dö då.
Nu gjorde jag givetvis inte det utan det hela löste sig utan ens skada mig men ändå.. Det var riktigt skönt att ha kunnat lägga alla dem där funderingarna bakom mig. 13år efter det att jag tatuerade mig så var (vad jag trodde skulle vara) min sista tanke: "Det var så här långt du hann Stefan." Varken mer eller mindre. Bara ett konstaterande om att detta livet var slut.
Ingen ska behöva fundera så mycket som jag har gjort angående dem där frågorna. Kan rekommendera en del böcker men det bästa är bara att strunta i det hela och leva på istället.
Nu ska jag inte kommentera mera ikväll.