Moralkärringen inom mig
Fick en oerhörd längtan över att få fundera publikt. Jag sitter och surar lite på mitt rum förstår ni, för jag hade lite lågt blodsocker, och höll på att gå över styr i surigheten. Då gjorde jag som vilken sund tonåring som helst och stängde in mig på mitt rum. Så. Jävla. Skönt.
Ibland drabbas jag av någon sugande otålig kraft. Ganska ofta. Jag blir så rastlös, ogin (tror kanske det är ett jämtskt ord, OMG!?!!?! Så integrerad!), gnällig, osympatisk, krävande. Jag vill. Vill... UT. Vill uppleva nytt, vill gå vilse, vill bli chockad. Intryck. Vill ha något nytt. Något som inte är jag, som inte är någonting som jag har i min närhet. Det är i sådana här stunder jag kan lägga min moral, mitt samvete, min empatiska del av hjärnan helt åt sidan och bara liksom... hänföras?
Men det är också lite härligt. För även om jag inte GÖR alla de här otroligt spännande tingen (mest eftersom jag bor i jämtland och för att jag har vissa ÅTAGANDEN som utbildning, städveckor, partner, gymkort osv.) så fantiserar jag om dem.
Och nu är det så att det blir lite problematiskt. Det är nämligen så att inom mig bor en elak liten moralkärring. Denna mycket torra "röst" inom mig säger saker som: "VAD E DU FÖR EN JÄVLA MÄNNISKA DU BORDE INTE FÅ ANDAS DENNA RENA FJÄLLUFT OCH HA MAT I MAGEN FÖR DU E SÅ OTACKSAM. Och vet hut."
Men. Ja. Jag kan liksom inte låta bli ändå.
<-- jämtländsk luft som jag inte borde få
andas
Ibland drabbas jag av någon sugande otålig kraft. Ganska ofta. Jag blir så rastlös, ogin (tror kanske det är ett jämtskt ord, OMG!?!!?! Så integrerad!), gnällig, osympatisk, krävande. Jag vill. Vill... UT. Vill uppleva nytt, vill gå vilse, vill bli chockad. Intryck. Vill ha något nytt. Något som inte är jag, som inte är någonting som jag har i min närhet. Det är i sådana här stunder jag kan lägga min moral, mitt samvete, min empatiska del av hjärnan helt åt sidan och bara liksom... hänföras?
Men det är också lite härligt. För även om jag inte GÖR alla de här otroligt spännande tingen (mest eftersom jag bor i jämtland och för att jag har vissa ÅTAGANDEN som utbildning, städveckor, partner, gymkort osv.) så fantiserar jag om dem.
Och nu är det så att det blir lite problematiskt. Det är nämligen så att inom mig bor en elak liten moralkärring. Denna mycket torra "röst" inom mig säger saker som: "VAD E DU FÖR EN JÄVLA MÄNNISKA DU BORDE INTE FÅ ANDAS DENNA RENA FJÄLLUFT OCH HA MAT I MAGEN FÖR DU E SÅ OTACKSAM. Och vet hut."
Men. Ja. Jag kan liksom inte låta bli ändå.
<-- jämtländsk luft som jag inte borde få
andas
Kommentarer
Trackback